Försiktig och nyanserad optimism. De orden kan sammanfatta Henry Kissingers perspektiv på den snabbt framväxande förmågan hos artificiella intelligenser. Vid 95 års ålder tog han sig an uppgiften att begrunda den digitala teknikens inverkan på mänsklighetens villkor. Resultatet blev Genesis, postumt utgiven, skriven i samarbete med de två ledande dataexperterna Craig Mundie och Eric Schmidt.Genesis söker visa på de var vi och då särskilt världens politiska ledare ställs inför. Den grundläggande frågan om AI ska formas till att bli mer som vi människor, eller om vi kommer att anpassa oss allt mer till de villkor som artificiella intelligenser ställer. Vi kommer i ökande grad att "veta" saker utan att förstå hur denna kunskap har uppnåtts. Kommer det medföra att allt fler accepterar AI:s auktoritet, i termer som närmar sig teologins? Kommer vi kunna ingjuta en förståelse och en respekt för mänsklig värdighet i intelligenserna? Och hur kommer AI-resurser, som utvecklas huvudsakligen via företag, påverka relationer inom politik och mellan nationer?Kissinger, Mundies och Schmidts sökande efter möjliga svar griper ända tillbaka på den frågor antikens filosofer ställde.