Behöver vi en etik för tänkandet? Kan tankar över huvud taget vara onda – leder inte tänkandet alltid till något gott? Och är det inte frånvaro av tänkande som orsakar ondska? Vi har ju sedan upplysningen lärt oss att tanken är fri och att de som tänker fritt kommer att bli fria. Så vill vi åtminstone att det ska vara. I "Tänka ont", aktualiserar filosofen Bettina Stangneth dessa frågor och visar att tänkandet inte är någon harmlös fritidssysselsättning. För i samma stund som människor försöker orientera sig med hjälp av tänkandet och försöker handla efter de föreställningar de har gjort sig, så får det efterverkningar i världen.Detta blev tydligt på 1900-talet då något inträffade som man inte kan bortförklara genom att hänvisa till tanklöshet eller avsaknad av bildning – Förintelsen och andra organiserade massmord. Och det förhåller sig på ett liknande sätt, menar Stangneth, med terrorgrupper, människor som torterar, företag som lurar sina kunder och så kallade troll som trakasserar och sprider hatbudskap på nätet: det är inte ett bristfälligt förnuft eller en otillräcklig inlevelseförmåga som får dessa människor att handla som de gör. De känner sina offers svaga punkter och vet hur man kan tillfoga dessa offer största möjliga skada.Stangneth framhåller att också trygga människor kan begå fruktansvärda brott och att det därför inte tjänar någonting till att söka efter yttre orsaker till onda handlingar, till exempel en olycklig barndom. Moralens grundvalar står nämligen inte att finna någon annanstans än här och nu, de finns i vårt sätt att tänka.Men frågan om vad som är gott och vad som är ont har blivit en icke-fråga i en tid av psykologisk relativisering, närsynt vetenskaplighet och självcentrerade monologer. Till och med när ondskan är uppenbar för oss lyssnar vi gärna på dem som menar att moral bara är en illusion. Men vi måste fortsätta ställa frågan om gott och ont. Och vi måste fortsätta tala om ondska. För genom att tala om ondska varnar vi inte bara för de ofta underskattade gärningsmännen, utan också för den förföriska men livsfarliga kraften i förenklade teorier och lösningar.För att reda ut våra föreställningar om ondska vänder sig Stangneth till Immanuel Kant och Hannah Arendt och begreppen radikal ondska (Kant) och ondskans banalitet (Arendt). Det är i dialog med dessa båda filosofer och dessa båda begrepp som Stangneth utvecklar en idé om ett etiskt förnuft.Bettina Stangneth är en tysk filosof och historiker och doktorerade på en avhandling om Immanuel Kant och det radikalt onda vid universitet i Hamburg 1997. Hennes bok om Adolf Eichmann, "Eichmann vor Jerusalem" (2011), fick stor internationell uppmärksamhet.