När samhället rör sig påverkas även Svenska kyrkan. Nya professionella ideal får konsekvenser för kyrkans anställda. Inte sällan uppstår frågor om vad det innebär att vara diakon, präst eller biskop idag. Diakonatet är omdiskuterat och har (om-)formats under de senaste decennierna. Även biskops- och prästämbetena har i praktiken genomgått snabba förändringar. Det kan vara en utmaning för såväl studenter och nyvigda som för personer med lång erfarenhet av vigningstjänsten att förhålla sig till de olika förståelser av ämbetet som kommer till uttryck idag.   Bokens kapitel handlar om hur Svenska kyrkans ämbetsteologi formas i teori och praktik. Flera av författarna diskuterar normativa dokument som utgör grunden för vigningstjänsten. Detta kan handla om texter från Bibeln, Luthers texter och nyare ekumeniska dokument. I kapitlen behandlas yrkesvardag och läroförmedling, utbildning och identitet. Perspektiv på makt, hierarki, tjänande och ledarskap löper som en röd tråd genom flera av texterna i boken. Bland författarna finns en bredd av kompetenser i spänningsfältet mellan akademisk och praktisk kunskap.  Medverkande:  Emma Audas, Sven-Erik Brodd, Anna Cöster, Kirsten Donskov Felter, Erik Eckerdal, Ninna Edgardh, Thomas Ekstrand, Klas Hansson, Jonas Ideström, Antje Jackelén, Erik Lundström, Frida Mannerfelt, Kristin Molander, Elisabet Pettersson, Karin Rubenson (red.), Erik Sidenvall, Carl Sjösvärd Birger, Hanna Stenström och Karin Tillberg (red.). Boken är en del av Svenska kyrkans forskningsserie som publicerar kyrko- och samhällsrelevant forskning som har genomgått en peer review process.