Jazzmusikern och kompositören Börje Fredriksson (1937 1968) växte upp i ett litet samhälle utanför Eskilstuna. Han började spela dragspel vid tidig ålder och tog värvning vid Svea Livgardes Musikkår efter att ha gått ut folkskolan 1952. I det militära blev instrumenten valthorn och trumma. 1957 bytte han till tenorsaxofonen och spelade inledningsvis med olika dansinriktade jazzorkestrar. En bit in på 1960-talet började han uppmärksammas i jazzvärlden för sina egna grupper och kompositioner. 1966 släpptes albumet Intervall som fick Orkester Journalens Gyllene Skiva samma år. Decennierna efter sin alltför tidiga död var han närmast bortglömd men har återupptäckts av nya generationer från 1990-talet och framåt. Börje Fredriksson är en av de verkligt sällsynta egna rösterna inom svensk jazz, både som saxofonist och kompositör. Boken återger historien om hans musik och korta men intensiva karriär, samtidigt som den ger en bild av människan bakom musiken.  Stefan Wistrand är musiker och musikforskare. Verksam inom jazz- och improvisationsmusik sedan mitten av 1970-talet. Digitalt utges av Caprice Records 15 spår med unikt material, framför allt från ett antal radioinspelningar, för lyssning och nedladdning från Spotify, iTunes och andra tjänster.