Detta skulle bli Gabriel García Márquez första roman. Tack vare sina morföräldrar kände han från barnsben till historien om Macondo och familjen Buendía, som hemsöktes av incestens öde. En värld där extraordinära ting hade dimensionen av vardagliga banala saker, och det vanliga accepterades som övernaturligt; en värld utan tid, där många saker ännu inte hade några namn, var också hans värld. Det tog honom tjugo år att äntligen skriva ner dessa familjeberättelser, med alla välsignelser och förbannelser av bibliska, sagolika, litterära och politiska referenser; han fick oss att inse att "stammar dömda till hundra års ensamhet inte har någon andra chans på jorden."