När Frithiofs saga utkom 1825 blev den omedelbart en stor internationell framgång som tonsattes och översattes till olika språk. Författaren var professor i grekiska i Lund och nyutnämnd biskop i Växjö stift. Vid sin bortgång 1846 hyllades han som Sveriges nationalskald. I dag är Esaias Tegnér mer eller mindre glömd. I Esaias Tegnér. Skalden och biskopen skildras både författaren och ämbetsmannen. Tegnérs rika litterära produktion under 1800-talets första decennier belyses. Vi får en bild av hans verksamhet som professor i Lund där han bland annat förnyade studiet av grekiska. Vidare lär vi känna biskopen Tegnér, som förutom att vara stiftschef, också satt i riksdagens prästestånd. I sin samtid var han uppburen som talare och i sitt eget stift som kyrkobyggare. Framför allt var han en lysande brevskrivare. Hans i elva band utgivna brev har ingen motsvarighet på svenska. Boken berättar också om Tegnérs sammansatta personlighet som rymde motsättningar och hans komplicerade relationer till olika kvinnor, bland andra Fredrika Bremer.