Idag är det mer radikalt att vara kantian än att i modernismens anda propagera för obegränsad frihet. I tron att det var förbudet som hade förstört människan, ville modernisterna förbjuda henne att förbjuda. Denna önskan fortplantades i 60-talets massrörelser. Därmed frammanade man emellertid dinte någon självständigt tänkande människa men väl en människa som, marterad av den moderna ensamheten, skulle försöka köpa sig fri från friheten. Då modernismen endast kan kritisera det traditionsbetingade förbudet, hamnar kommersialismen, som bara erbjuder och aldrig förbjuder, utom skotthåll. Men innebär detta att vi bör återvända till Kant? Incipit tragdia, som understundom kan erinra läsaren om en romantisk prosadikt, är tillägnad denna fråga och tar sin början i det tragiska mötet mellan det kantska förnuftet och en älskad kvinnas nej. Robert Azar (f. 1986) sitter i redaktionen för tidskriften Dokument och har tidigare givit ut böcker som Prolegomena för ett nytt surrealistiskt manifest (2005) och Florens, min älskade (2006).