Moses Mendelssohn (17291786) var sin tids främste judiske tänkare och samtidigt en ledande företrädare för den tyska upplysningen. I Jerusalem eller om religiös makt och judendom från 1783 försöker han förena sin judiska tro med upplysningens idéer genom att visa att tro och förnuft, kyrka och stat, religion och politik rör olika områden av människans liv. Boken är ett centralt dokument i toleransens och mångkulturalismens historia och en tankeväckande läsning för alla som funderar över religionens plats i samhället. Den innehåller också ett rikt mått av uppslag om alltifrån de mänskliga rättigheternas ursprung till språkets natur och judendomens äldre historia. Allt skrivet på en medryckande och lidelsefull filosofisk prosa. Jerusalem ges härmed ut för första gången i svensk översättning. För översättningen svarar Staffan Vahlquist som också har skrivit ett förord och kommentarer till texten. Moses Mendelssohn föddes i Dessau 1729 och dog i Berlin 1786. Efter en klassisk skolning i den judiska lärda traditionen flyttade han som fjortonåring till Berlin, där han kom i kontakt med upplysningens idéer och lärde känna flera av den tidens tongivande tyska filosofer och författare. Snart började han publicera sina skrifter på tyska, vilket var banbrytande för en jude vid denna tid, och med boken Faidon eller om själens odödlighet från 1767 nådde han berömmelse över hela Europa. Hans dubbla position som ryktbar filosof och bekännande jude gjorde honom till en viktig förbindelselänk mellan den tyska, kristna majoriteten och den judiska minoriteten. Boken Jerusalem eller om religiös makt och judendom från 1783 är hans filosofiska testamente och räknas som hans viktigaste verk.