Medan kättja tidigare klassades som en dödssynd anses det idag snarare problematiskt att ta avstånd från vällust. Rapporter om att unga har mindre sex möts genast med oro. Vartefter sexualiteten sedan 1800-talet har förflyttats från moralens till medicinens område har den kommit att betraktas som en del av vår hälsa, något eftersträvansvärt -- ja rentav en rättighet. På samma gång har lust blivit en vara: det har skett ett slags pornofiering av sexualiteten i det offentliga rummet, och dejtingappar som Tinder har medfört en marknad med ett enormt utbud. Riskerar den ständigt närvarande sexualiteten rentav att leda till en allmän trötthet inför kättja och lust? Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. År 2023 bidrar sju forskare med essäer på temat Dödssynderna i vår tid, i form av häften som samlas i en box. Essäerna finns även som pdf-filer för fri nedladdning från RJ:s hemsida. I boxens femte häfte skriver sexualitetsforskaren Lotta Löfgren om synen på kättja under det sexuellt öppna 2020-talet. Lotta Löfgren (tidigare Löfgren-Mårtenson) är professor i hälsa och samhälle med inriktning på sexologi och sexualitetsstudier vid Malmö universitet. Hon forskar främst om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning, kärlek och sexualitet på internet, global sexuell hälsa och sexuella trakasserier inom akademin. Bland hennes publikationer märks bland annat Sexualitet (1 uppl. 2013) och artikeln Changes in Intimacy and Sexuality During the COVID-19 Pandemic (i Sexuality & Culture 2022).