* Nyköping får besök av hustrun till världens mest ökände matchfixare. * Den skånska fotbollsklubbens ordförande spelar bort 31 miljoner. * Varför gör tennisspelaren dubbelfel i Båstad? I Matchfixarna 2 fortsätter journalisten Jens Littorin att ge insyn i det mörker som gjorde Sverige till nummer tre i Europa 2019, när det gäller länder mest angripna av matchfixning. De riggade matcherna kan kopplas till spelskulder, narkotikaaffärer och ekonomisk brottslighet, men de är också ett sätt för gymnasieelever att tjäna några tusenlappar i juniorlaget.Fotbollen förblir den mest hotade sporten, men matchfixning sprider sig till andra sporter som tennis, basket och på senare tid även till e-sporten. Matchfixarna 2 ger exempel på spelberoende, bidragsfusk, brottsmisstänkt agentverksamhet och att klubbyten öppnar för pengar under bordet. De som spelar är inte sällan aktiva idrottare. Matchfixningen ska rökas ut , sa regeringens ansvarige minister Ardalan Shekarabi, men det visar sig svårt för idrottsrörelsen, polisen och politikerna att få stopp på problemen. Tystnadskulturen förblir kompakt, bevisen är svåra att finna och Sverige hade 2021 fortfarande inte skrivit under Europarådets konvention mot matchfixning.JENS LITTORIN, född 1961 i Stockholm, är reporter på Dagens Nyheter. Han har under flera decennier skrivit om idrottspolitiska frågor och även varit tidningens korrespondent i Storbritannien. Som fotbollsskribent har han bevakat allt från lokala matcher till VM-turneringar. 2004 utsågs han till Årets sportjournalist. Tillsammans med Magnus Svenungsson utkom han 2018 med boken Matchfixarna - Hotet mot nationalsporten.