Upptäckten att bakterier kan orsaka sjukdom gjorde kopplingen mellan hygien och hälsa till en samhällsfråga på liv och död. Renlighetsivrandet började i de borgerliga hemmen: obefläckat linne signalerade förfining och respektabilitet. Sanitet var dock en lyx i tätbefolkade storstäder och blev en klassfråga som krävde stora miljöhygieniska reformer av vatten, avlopp, renhållning och livsmedelshygien.  Rörelsen tog fart under årtiondena kring sekelskiftet 1900 och här belyser en grupp forskare hur renlighetsideal både omformade det samtida samhället och bäddade för de nordiska välfärdssamhällenas framväxt. Skribenterna speglar hur renlighetsfrågan uppfattats, ifrågasatts och omsatts i praktiken ibland med oväntade konsekvenser. Fallstudierna täcker in bland annat skolbad, kontaktannonser, husmodersföreningar, provinsialläkare, torghandel och fattigvård. Uppfattningar om klass, kön och arbete fick omförhandlas då smutsen skulle fördrivas av såväl statliga som ideella aktörer. Särskilt intressanta är de engagerade debattörer, föreningar och institutioner som drev frågor kring hygienen. Hur gick arbetet för ökad renlighet till? Vem och vad behövde rengöras och på vilka grunder?