Barn behöver sina föräldrar och alla människor behöver en trygg barndom. I första hand är det föräldrarna som bär ansvaret för barnets bästa. Men vi har alla ett ansvar för att barn inte far illa. Ändå riskerar närmare en kvarts miljon unga i Sverige – drygt 240 000 – att falla offer för brott i hederns namn. Varje år. Och mörkertalet kan vara stort. Merparten av brotten begås i hemmen. Boken handlar om dessa barn. Den vänder sig i första hand till poliser och jurister men kan vara till nytta även för andra, till exempel journalister och socialarbetare. Tanken är att den ska vara till hjälp för de utsatta barnen. I boken skisseras huvuddragen i den rättsliga regleringen. Stor uppmärksamhet ägnas åt hur reglerna tillämpas i konkreta fall. Kärnfrågan är: Vad får föräldrar göra mot sina barn utan att begå brott och hur inverkar hedersmotivet? Författaren klargör var gränsen går mellan föräldrars rätt att bestämma över sina barn, och med vilka medel, och det straffbara området för brott mot barnens frihet och frid. Tyngdpunkten ligger på vad föräldrar inte får göra. Boken innehåller skrämmande exempel på oskuldskontroller, könsstympningar och så kallade balkongfall – med familjen som förövare. Boken tar inte bara upp föräldrars ansvar för sina barn och barnens möjligheter att hävda sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Författaren diskuterar också olika möjligheter att stärka skyddet för flickor och pojkar som riskerar att falla offer för hedersrelaterat våld och förtryck. Frågan har plötsligt blivit viktig eftersom heder som motiv utgör en straffskärpande grund sedan juli 2020 och det från juni 2022 finns ett nytt brott: hedersförtryck. Författaren undrar om det inte är dags för ytterligare en lagändring. Och hon har ett förslag.