"Nedskrivningssystem är en modern klassiker inom humaniora." (Thomas Karlsohn i GP)

Med utgångspunkt i den mediala maskinparkens historiska förvandlingar skriver Friedrich Kittler här nuets historia. Detta verk har gjort honom till en exemplarisk teoretiker för den digitala eran och till huvudgestalt inom den tyska forskning som ersatt gamla och vördnadsbjudande begrepp som "mening" och "subjekt", "kommunikation" och "förståelse" med de betydligt kyligare "medium" och "information", "databehandling" och "gränssnitt".

I Nedskrivningssystem 1800·1900 läser Kittler Goethe genom en reformpedagog, Nietzsche genom skrivmaskinens konstruktör och Lacan genom fonografens uppfinnare, för att bara nämna några av bokens omaka konstellationer. Kopplingarna är oväntade men inte godtyckliga. Det som förbinder litteratur och humanistisk bildning med praktiskt eller ingenjörsmässigt vetande är den medieteknologi som genom historien organiserat den västerländska kulturens diskurser. Kittler gör därmed en motläsning av den humanistiska traditionen. I hjärtat av den europeiska kulturen finns inte en själ, inte en ande och inte ett subjekt, utan en teknologi. Snarare än att framhålla människans förmåga att överskrida sina villkor tecknar studien en kylig bild av mediernas makt att strukturera vår verklighetsuppfattning.

Nedskrivningssystem 1800·1900 är Kittlers mest genomgripande försök att formulera sina tankar kring medier och makt, och boken har blivit något av ett grunddokument för den mediehistoriska vändningen inom humaniora under de senaste decennierna. Det är en litteraturvetenskaplig studie där traditionella storheter som text, författarskap, böcker, verk och läsare omdefinieras som funktioner i ett medialt system. Samtidigt är undersökningen ett slags avsked till litteraturvetenskapen: när frågan om mediet ersätter frågan om texten så kan man visserligen fortsatt intressera sig för fenomen som traditionellt hört till litteraturvetenskapens domäner, men litteraturens särställning framstår ohjälpligen som effekten av vissa historiskt föränderliga mediala villkor. Vår värld, menar Kittler, är tekniskt konstruerad, från början till slut. Genom att i detalj belägga detta i sina historiska fallstudier lyckades han få en hel humanistisk forskarvärld att upptäcka och tala om medier där man förut bara sett "text". Hans sätt att förena en innovativ framsynthet med ett historiskt siktdjup och en kompromisslöshet i tanken lämnar inte någon oberörd.

I Nedskrivningssystem 1800·1900 visar sig Kittlers medieanalys i helfigur. Först här framträder med full skärpa komplexiteten i hans högst personliga teoriarkitektur, där Freud, Saussure, Foucault, Derrida, Lacan och McLuhan lämnat lika viktiga bidrag. Det är en bok som rikt belönar sin läsare. För den som på allvar önskar förstå hur medierna definierat, och fortsätter att definiera, vår situation och oss själva erbjuder den oundgänglig läsning.

Friedrich Kittler, tysk mediehistoriker, 1943-2011. Han har tidigare presenterats på svenska i essäsamlingen Maskinskrifter (2002). Aufschreibesysteme 1800·1900 utkom i en fjärde omarbetad utgåva 2003.

"Att 'Nedskrivningssystem 1800/1900' nu finns på svenska är en dröm som gått i uppfyllelse; ett hjältedåd av utgivare och inte minst översättaren Tommy Andersson, vars ohyggliga arbete givit enastående resultat."
Jan Holmberg, Dagens Nyheter

"Nedskrivningssystem är en modern klassiker inom humaniora. Nyligen utkom boken på Glänta Produktion i kongenial svensk översättning av Tommy Andersson. Det är ett välkommet initiativ och en imponerande prestation att göra denna drygt sexhundrasidiga volym tillgänglig på vårt språk."
Thomas Karlsohn, GP

?Kittler är, kan man säga, medieteoretikern par excellence. Med en sylvass noggrannhet och vetenskapsmannens distans, analyserar han ? och på sin alldeles egna, svindlande, spännande och otroligt stimulerande stil som till och med kommit att kallas ?Kittlertyska? ? mediernas diskurs?
Car