Belönad med Nordiska rådets litteraturpris 2016I Sånger och formler samsas sorgens formler och ljusets sång. Dikten färdas mot städer och utmarker, den utforskar platser och ting. Språket gör halt och lyssnar till tillvaron, hejdar sig i nakna rader.”I en tid när allt drog tungt tillbaka, gav mig poesin tiden fram. Jag kunde ge mig ut. Där fanns rum, vägar, linjer som bågnade. Där fanns rörelse. Att följa sopfloden och bråtesvägen, det som strandar vid ängar och omvandlas till okända ting. Att med ögonen hemskt, klart och lyckligt utforska vägkantens fynd. Att glömma sig själv, det är lösningen. Att stå inför ordet ’lånehunger’ och en dag se hela vidden i ’grönsiska’, att börja sin resa där. Till de sibiriska vidderna, till en rot i Minsk. Till Tomi igen och igen, orden om tomheten och allt de föder. I Tsvetajevas våld. Eller in mot din sorg. Det gick att försvinna ut, poesi.”Katarina Frostensons förra diktsamling Flodtid (2011) nominerades även den till Nordiska rådets litteraturpris. Prosaboken Tre vägar (2013) nominerades till Augustpriset.