Hos Valzhyna Mort är avståndet mellan viskningen och vrålet inte stort. I varje sensuell rad vilar i själva verket detta vrål: det som först kan se ut som en kärleksdikt kan i själva verket vara det existentiella avgrundsvrål som formuleras både som en längtan och som ett äckel. Valzhyna Mort är uppvuxen i Vitryssland, i en helt ryskspråkig familj, men trots att språket är i det närmaste förbjudet, insisterar hon: tanken och texten är vitrysk, liksom kontexten. Detta vitryska språk har både en isolering inåt och en status av paria utåt, hon talar till sitt land och sitt språk, ställer grundläggande frågor. Boken är den andra boken i serie Europa.