Meningen var att Sverige skulle bli säkrare genom att bli medlem i Nato. Och än säkrare genom att tillåta USA att upprätta egna militärbaser i vårt land. Men har det blivit så?Den här boken handlar om varför Sverige inte blivit säkrare. Den handlar om den långa rad av politiska beslut som fört Sverige bort från diplomati och föreställningen om gemensam säkerhet. Svenska politikers kortsiktiga vilja att vara delaktiga, långt bortom svenska säkerhetspolitiska behov, har på olika sätt istället gjort oss till måltavla. Östersjön är inte längre ett Fredens hav. Sverige har tilldelats en nyckelroll när det gäller den militära bevakningen av Östersjön. Till Arktis råder kapplöpning efter naturresurser och kapprustning av militära installationer. Sverige har blivit en frontstat för Natos militära ambitioner. När nu Sverige rustar upp ligger välfärden i vågskålen. Den väg som politikerna valt är inte folkligt förankrad. Ingen har röstat bort välfärden till förmån för vapen eller för att överge svensk suveränitet. Och nu när Sveriges röst i världen skulle behövas, har den tystnat. Detta är en handbok i säkerhetspolitik. Den vill orientera oss om vår tid och omvärld. En handbok för kamp och motstånd!Ingela Mårtensson är sociolog och och var ledamot i riksdagen för dåvarande Folkpartiet mellan 1985 och 1994. Under tiden i riksdagen var hon, som suppleant i Konstitutionsutskottet, med och granskade Boforsaffären. Ingela har varit aktiv i fredsrörelsen sedan 1981, bland annat som ordförande för Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet.Tomas Magnusson är journalist, har varit anställd på flera tidningar och skrivit böcker om fredsfrågor och om Somalia. Han har i många år arbetat med integration, utvecklingsfrågor och biståndsprojekt. Tomas har varit aktiv i fredsrörelsen sedan 1960-talet och var ordförande för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen åren 1979 till 1985. Mellan 2006 och 2013 var han president i International Peace Bureau.Caroline Runesdotter är lärare och journalist. Hon har skrivit böcker om EU, säkerhets- och fredsfrågor, och medverkat i en rad tidskrifter och antologier. I många år har hon varit engagerad i Svenska Kvinnors Vänsterförbund och Fredsam i Göteborg. Hennes doktorsavhandling handlar om folkhögskolans utveckling och betydelse.