De flesta vuxna ägnar runt hälften av sin vakna tid under vardagarna åt att lönearbeta. Trots detta handlar det offentliga samtalet och den politiska debatten inte mycket om vad folk faktiskt gör på jobbet och hur de ser på sitt arbete. Och trots att allt fler oroar sig för demokratins alltmer pressade situation i världen, tycks få bekymra sig över att medborgarna har minimalt demokratiskt inflytande över sina arbetsaktiviteter. Tvärtemot denna tidsanda handlar Fronesis nr 88–89 om vad som händer på jobbet. Det handlar om vilket värde det dagliga arbetet har för den som jobbar, om innebörden av rättvisa och demokrati i arbetslivet och om hur kollektiv organisering på arbetsplatsen kan öka både meningsfullheten och rättvisan i lönearbetet. Den tyske socialfilosofen Axel Honneth gör en idéhistorisk exposé över de olika tankeströmningar som har påverkat vänsterns och arbetarrörelsens syn på arbetets värde och organisering. Den amerikanska politiska filosofen Elizabeth S. Anderson diskuterar det rimliga i att liberaldemokratiska stater tillåter auktoritära styrelseformer över det lönearbete som upptar en så stor del av de flestas dagliga liv. I en rad texter undersöks det svenska arbetslivet. Det handlar om hur klimatförändringarna påverkar skogsarbetares arbetsvillkor och fackliga strategier, om kommunalarbetares krav på samhälleligt erkännande, om tjänstemännens allt vanligare distansarbete och om hur svenskarnas syn på olika yrkens status har förändrats. I numret återaktualiseras även Sverre Lysgaard och Walter Korpi, två centrala forskare inom nordisk arbetslivsforskning vilkas analyser av lönearbetarnas kollektiva makt än i dag är högst relevanta.