Nästan alla vuxna svenskar använder dagligen digitala bank-id:n, för betalningar och bankärenden, men också för kontakter med myndigheter, skolor och vårdinstitutioner. Ett bank-id har blivit en förutsättning för att kunna delta i samhället. Hur kommer det sig att vi har gjort oss beroende av ett identifikationsbevis utfärdat till oss i vår egenskap av bankkunder när vi agerar som medborgare, föräldrar och patienter? Vad har banken med våra identiteter att göra? Och hur har vi hamnat i denna identitetsekonomi?    Riksbankens Jubileumsfond publicerar under 2022 en samling essäer på temat Efter digitaliseringen -- ett "efter" som rymmer ett "i kölvattnet av" såväl som ett "i enlighet med". Idéhistorikern Orsi Husz förklarar i sin essä hur det gick till när digitala id:n som kontrolleras av affärsbanker blev ett så självklart inslag i de allra flesta svenskars vardag. Även om detta är en del av digitaliseringen har bankdrivna identiteter en längre historia. Det ekonomiska intresset för våra identiteter existerade långt innan ettor och nollor genomsyrade våra liv.    Orsi Husz är professor i idéhistoria vid Uppsala universitet och har fram till 2021 arbetat som professor i ekonomisk historia vid samma lärosäte. Hennes forskning kretsar kring frågor om det ekonomiska livets kultur, konsumtion, pengar, krediter och finansernas roll i vardagslivet. Hon driver projektet "Identitetsekonomin. Pengar och identifiering i 1900-talets Sverige" och ingår i forskningsprogrammet "Nyliberalism i Norden".   Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Identitetsekonomin är ett av sex häften i boxen RJ 2022: Efter digitaliseringen.