Plötsligt en decembermorgon 2006 när Karl-Johan Storbacka var på väg till jobbet fick han uppleva något som liknade en uppenbarelse. Det var en inre röst som helt plötsligt sade till honom att han skulle skriva en bok om sina förfäder. Anledningen till att denna tanke slog ner som en blixt från en klar himmel i hans tankar var den efterforskning som han gjort tidigare under sommaren och hösten. På en släktträff tidigare på sommaren 2006 hade han ett kort föredrag över 300-årsminnet av fädernehemmet, Jakopas. Det som var så förvirrande var de motsägelser som fanns i olika dokument om vad som egentligen hände 1713 med hans förfäder under den Stora ofreden, som ägde rum under det Stora Nordiska Kriget. Du ska skriva en bok om mitt liv som nybyggare, hörde han rösten säga. Karl-Johan berättar: Dessa ord tog över mina tankar denna tidiga morgon. Det kändes som en berusning. Det var som att min anfader Jacob Olofsson, den förste nybyggaren på Jakopas, talade till mig och uppmanade mig att nedteckna episoder från den mödo­samma tiden som nybyggare. Allt från beslutet som han tog år 1708. Flytten som han gjorde två år senare och fram till det tragiska och plötsliga dödsfallet år 1714.