Denna unika brevsamling är en blandning av kärleksroman och sociologisk fältstudie av Sovjetunionens litterära offentlighet. Andrej Platonov (1899-1951) betraktades redan då som en av Rysslands främsta författare, men fick ständigt kämpa för att klara livhanken och bli publicerad. Breven och de rika kommentarerna vittnar om strapatserna som jordförbättrare på den ryska landsbygden, författarresorna, föräldrarnas förtvivlan när den 15-årige sonen fängslas, erfarenheterna som krigskorrespondent och sjukdomstiden efter kriget. Ändå lyckades Platonov åstadkomma ett författarskap som, med Stefan Jonssons ord, »överträffar alla de ryska Nobelpristagarna...« Boken är rikligt illustrerad med bilder ur familjearkivet.Andrej Platonov, född 1899 i Voronezj i södra Ryssland, död 1951 i Moskva. Han började arbeta vid fjorton års ålder och utbildade sig till elektroingenjör efter inbördeskriget. Platonov arbetade med jordförbättring och elektrifiering av landsbygden och skrev samtidigt berättelser och artiklar. Genom breven får läsaren följa författarens liv och verk.