Astrid Lindgren, Henning Mankell och Stieg Larsson var inte först. Redan i början av förra seklet var svenska författare storsäljare på den tyska bokmarknaden. En av de mest framgångsrika var Selma Lagerlöf. De tyska översättningarna gav henne goda inkomster. När hon 1910 köpte nya hästar till Mårbacka var de, som hon själv uttryckte det, betalda med Nils Holgerssons senaste tyska upplaga. Selma Lagerlöf var inte bara älskad av den tyska publiken utan också av de tyska kritikerna. Unisont hyllade de henne som skönhetens och fantasins benådade författarinna. Hur ska man förstå och förklara denna tyska framgångssaga? Ann-Sofi Ljung Svensson sätter in Selma Lagerlöfs popularitet i ett tidigare outforskat historiskt sammanhang. Med hjälp av ett omfattande recensionsmaterial visar hon hur den tyska bilden av Lagerlöf skapades i ljuset av de ideal och den världsbild som bars fram av den vid sekelskiftet mycket inflytelserika hembygdskonströrelsen, die Heimatkunstbewegung, med dess kult av jorden, innerligheten och den stora personligheten. För tyska läsare framstod Lagerlöf som en jordens dotter. I en idéhistoriskt inriktad litteraturvetenskaplig studie fördjupar och vidgar Ljung Svensson förståelsen av Selma Lagerlöf-receptionen i Tyskland. Samtidigt ger hon en bred historisk skildring av en rörelse som präglat det kulturella och politiska klimatet i Tyskland ända in i vår tid.