Kerstin Hesselgren vågade använda ordet feminist redan på 30-talet. Hon var en stor och känd politiker i Europa, i synnerhet i Nationernas förbund, under mellankrigstiden. Hon var också ordförande i Kvinnoarbetskommitténs arbete för att utreda de gifta kvinnornas villkor på arbetsmarknaden. Det här var i mitten av 1930-talet. Hon var också aktiv i den kvinnliga medborgarskolan Julita 192555 liksom i kvinnorörelsen och var en av grundarna till den kvinnliga medborgarskolan Fogelstad. Kerstin Hesselgren arbetade främst med socialpolitik i riksdagen. Hon var rikskänd redan innan hon blev politiker, och hon väckte stor uppmärksamhet när hon förde in nya frågor på riksdagens bord. Hon drev frågor som utbildning för kvinnor, kvinnors rätt till statliga tjänster - och med lika lön som män. Hon ville också tillåta sexualupplysning och preventivmedel och arbetade för att sänka straffen för fosterfördrivning, alltså aborter. Hesselgren blev den första kvinna som blivit ledamot av riksdagens första kammare. Hon var också ordförande i Frisinnade kvinnor och i den rollen var hon en av grundarna av Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad. Renée Frangeur fil dr vid Tema Genus, Linköpings universitet. Hon disputerade 1999 vid Göteborgs historiska institution på en avhandling med titeln Yrkeskvinna eller makens tjänarinna striden om yrkesrätten för gifta kvinnor i mellankrigstidens Sverige. Hon har gett ut ett antal böcker inom sitt ämne och även inför den här boken har hon gjort ett grundligt forskningsarbete i Sverige och ute i Europa.