Jag växte upp i Stockholms innerstad i en dysfunktionell familj. Min syster och jag blev tidigt medvetna om att vi "borde" varit födda som pojkar - vårt namn skulle då varit Kurt-Åke, berättade mamma. Min stora bebisdocka döpte mamma till det namnet. Jag envsades dock med att klä "hen" i en vacker klänning som mormor hade syttt...

I vår omoderna lägenhet i Vasastan var det alltid smutsigt. Jag var ofta sjuk i olka infektioner, hade även eksem och astma. Om en klasskamrat skulle komma hem med läxor till mig, så torkade jag först bort den värsta smutsen i köket. Som tur var hade vi bad i skolan ibland, då "badtanterna" skrubbade mig febrilt på ryggen. Borsta tänderna fick vi också lära oss i skolan.

Sorgen var stor när min syster rymde hemifrån,17 år gammal. Lättnaden var stor när jag som 18-åring kunde flytta till en omodern 1:a och leva mitt eget liv. Jag flyttade, bytte arbete och män flera gånger genom åren, sökande efter en trygghet som jag inte kunde finna.

De få minnen jag hade från barndomen var negativt laddade. Till min förvåning upptäckte jag, först i 50-årsåldern, att det som skrämde mig mest - det var min egen mamma. En gång när jag hälsade på henne på sjukhemmet sade hon till mig: "Kjerstin - du hade väl i alla fall en lycklig barndom?". Jag började till min förvåning storgråta och insåg att jag behövde hjälp. 

En veckas intensiv terapi 2011 blev början på ett nytt liv. Jag kunde gråta ut för första gången i mitt liv! Som barn fick syrran eller jag inte gråta, oavsett vad som hänt, för då blev mamma arg. När veckan var slut kände jag mig som nyfödd och upplevde intensiva känslor och dofter som var nya för mig. Och tänk, jag kände vattnet mot huden när jag duschade! Det hade jag aldrig gjort förut.

Före mammas död fick vi ett halvår tillsammans, då jag inte var rädd för henne längre. Jag kunde umgås med henne som med vilken äldre dam som helst och hon verkade lättad över det. 

De följande åren kom fler minnen och känslor upp till ytan så jag kunde bearbeta och så småningom släppa dem. Ju mer jag grät och bearbetade, ju friskare och gladare blev jag! Kroppen började läka sig själv genom healing samtidigt som jag fick kontakt med en andlig värld, vilket i sin tur gav mig mer healing. Astma, migrän och högt blodtryck var snart ett minne blott.

Mamma, du sade ofta under senare år: "Du kan väl åtminstone vara tacksam för att jag födde dig". Det kunde jag inte då - men NU KAN JAG DET! TACK mamma för att du födde mig! Jag mindes efter din död att vi setts i "tidigare liv". Vi behövde mötas igen och därför ville jag födas just av Dig! Kris är utveckling har jag insett, så i dag är jag tacksam för att du födde mig! Jag vet att du dessutom mådde dåligt under den graviditeten.

Jag hoppas att min historia kan hjälpa just Dig att minnas. Och förstå att när vi löser våra trauman blir vi friska :)

Titel: När dagen gryr
ISBN: 9789175271859
Bandtyp: Inbunden
Språk: Svenska