"Vad är det för fel på orden? Jag skakar meningar som man skakar en trasig klocka, och plockar isär dem, samtidigt går tiden som den inte visar."Max Frischs två litterära dagböcker från 1950 respektive 1972 hör till hans mest säregna och omtyckta verk. Här presenteras den tredje och sista dagboken som lämnades oavslutad vid hans död. Kritikern Madeleine Gustafsson som var vän med Frisch har skrivit ett efterord och översättaren Marc Matthiesen har skrivit förordet.