Kor, grisar, hästar, getter, gäss; lantbruksdjurens kroppar är strikt reglerade utifrån en mänsklig syn på tid och effektivitet. Men hur ser det ut i konsten och litteraturen?Sedan länge står lantbruksdjuren i människors tjänst; de har spelat en central roll i civilisationsbyggandet och fortsätter göra det. Djuren disciplineras och förvandlas i allt högre takt till varor och material. Fungerar djuren enbart som projektionsytor för mänskliga behov också inom konsten och litteraturen? Eller erbjuds här gläntor där vi kan öva oss inför en framtid där lantbruksdjuren i högre grad tar plats i egen rätt? Och där Människan är en figur med mindre maktstinna konturer?Mot en fond av kritiska och posthumanistiska djurstudier och genom en rad nedslag i senmodern konst i lantarbetarlitteratur, post-pastoral scenkonst, zoopoesi, bildkonst med inslag av döda djur, performancekonst med grisar och djurrättsaktivistiska gatuakter undersöker Amelie Björck dynamiken mellan människor och lantbruksdjur och dess kopplingar till det estetiska och det etiska.Amelie Björck är kulturskribent och lektor i litteraturvetenskap och drama vid Södertörns högskola. Hon har tidigare publicerat en avhandling om familjeskildringar i svensk radioteater (Makadam), en biografi om poeten Sonja Åkesson (Natur&Kultur) samt diverse artiklar inom forskningsfältet litterära djurstudier.